Klicka här för att komma direkt till e-butiken!
Nya motiv!
Etikett: stämplar
Men Lycka till då!
Försökte förtvivlat få till lite nya inspirationskort. Men inspirationen är som bortblåst. I alla fall när det gäller att göra vanliga hederliga kort. Bah! Istället kom jag på att jag skulle försöka mig på någon form av present/penga-hållare. Jag är usel på att surfa runt och kolla efter vikningar och stuff – ”kan själv” funkar bäst för mig.
Så, jag är fullt medveten om att det inte är någon avancerad vikning eller skapelse jag knåpat ihop. Men, jag är nöjd. Och det räcker för mig. Alstret i fråga är till en kille på 20 som flyttar hemifrån och kommande 3 år skall studera Modedesign på textilhögskolan i Borås. Jag har stämplat Ränder #3 över hela, som en bakgrund (jag ogillar ju färdigmönstrade papper som en del redan vet), sen slafsade jag dit Ruler. Och till höger satte jag så lämpligt, för en syintresserad, Mannequin #1. Till min stora glädje såg jag nu när jag skulle länka, att LYCKA TILL, som jag stämplat på en liten pappbit och monterat med skumkvadrat äntligen är slutsåld. Lite retligt förstås, men definitivt något jag överlever.
På insidan har jag monterat ihop en liten ficka, som man naturligtvis anpassar till det man har tänkt att ha i. Sen har jag, på det som är insidan av framsidan, satt själva meddelandet. Där finner du att jag stämplat med Mannequin #2 och A piece of lace. Många stämplar till liten sak, inte alls nödvändigt – men roligt.
Lycka till! / Fröken P
Hjärtliga gratulationer
Efter klorinkortet fick jag mersmak. Inte så att jag fick abstinens efter klorin; nej – bara lite så där sugen på ett kort till.
Jag ser mig själv som rätt så konservativ i de här sammanhangen. Min motvilja till färdigmönstrade papper, och alla möjliga hajjteck-tillbehör som finns, gör att jag känner mig lite som en motvallsmulatt. Men det är liksom jag och jag tycker att det kan bli för mycket ibland; blommor, blad, pärlor, knappar, bokstäver, mönstrade papper, band, snören och sedan – dolt i djungeln – ett litet foto eller stämpelmotiv. Att man gillar olika stilar är inget konstig. Snarare – tack och lov för olika stil och smak!
Hur som helst så fyller en nära år idag och jag har gjort ett kort. Jag klassar det som ”enkelt” – och det var väl dit någonstans jag ville komma. Jag gillar enkla kort – vad det nu är?
Papilio Machao stämplat på en tag som jag har färgat in med Fluid Chalk Cat’s Eye. Tja, resten ser ni ju. Upplysningsvis så lever jag kvar i Adirondack- och Cat’s Eye-dynornas tid. Jag har testat några av de fem eller sex första distressdynorna som kom ut någon gång i mitten på 00-talet, men varför överge mina favoriter?
Fridens!
Fröken P
”Blekta hjärtan”
Jag har tusen idéer i skallen. Vägen ut för dessa verkar vara igenmurad. Konstigt det där, och lätt frustrerande, när allt jag försöker ”skapa” bara blir… ingenting.
Innan jag mönstrade på i oktober så ägnade jag en bra stund åt att leta efter Klorin. Jag menar riktig Klorin; alltså ”klorin-Klorin”. Allt som fanns var en snarlik flaska med något välfoftande jams i – Klorex (eller något snarlikt namn). Jag gav upp.
Åsså plötsligt när jag kommit hem igen, och av en händelse passerar rengöringsavdelningen, så ser jag flaskan med – just det – ”Klorin-klorin”. Yes!
Sen har den stått där och blängt på mig, utan att jag ens orkat sniffa på korken. Ighh!
Men så tänkte jag, att om jag börjar lite lugnt och skiter i att leta upp det där svarta pappret som blir så fint att bleka, så kanske jag kommer någon vart. Jag vet nämligen precis vilket papper jag letar efter. Chansen att jag har kvar en snutt från 2004 förefaller inte helt osannolik, men ändå tillräckligt, för att jag inte orkat gå upp på ”lagret” (läs kall vind) och kolla.
Nej, istället fick det bli ett grönt kvadratiskt kort som fick offra sig. Jag embossade Amore i guld, maskade av för att kunna fortsätta stämpla och embossa. Sen blekte* jag de yttere hjärtanen (säger man så) och passade samtidigt på att göra en rosa fläck på min nya gråmelerade tröja. Smakfullt värre. Jag är mest fascinerad av att den blekta fläcken blev rosa och inte vit. Skumt!
Sen klippte jag ut hjärt-raden och delade på mitten, för att montera det på ett dubbelbigat kort med öppningen på mitten (det heter säkert altarkort eller något liknande på fackspråk). Det absolut mest glädjande var att hjärtat hamnade nästan exakt precis i mitten. Jag hade ju bara höftat när jag initialt stämplade det första hjärtat på det gröna kortet. Dessutom hade jag ju i det läget ingen aning om i vad det skulle sluta.
Två små hål på vardera sida och en bit röd ståltråd igenom, som lås. På insidan tog jag det som blev över från det gröna kvadratiska och skar till så det passade insidan. Stämplade Amore igen och la en bit vellum med plippar i, över. Ett gem applicerades i öfvre kanten – så att säga som en liten accessoar. Minsann.
Jag är rätt nöjd. Faktiskt.
/Fröken P
* = tänk på att Klorin faktiskt bleker rätt friskt, och kan göra hål i både det ena och andra; alltså både kort och underläggspapper. Men låt inte det hindra dig från att prova, var bara noga med att inte skvätta på kläderna (jag är alltså inget bra exempel) och att tvätta händerna om du sölar.
